Definition och grundläggande begrepp
För att förstå vad «mad» är, måste vi börja med att definiera några grundläggande koncept. Mad, eller mat som ofta används synonymt i svensk språkbruk, beskriver det materiella som människor äter och njuter av i sin dagliga liv. Mat kan vara alltifrån frukt och grönt till bakverk, köttprodukter, mejeriprodukter och mycket mer.
En nyckelfunktion för mat är att den levererar energi till kroppen på individnivå samt bidrar till upprätthållande av fysiskt hälso och funktion. Mat innehåller ett komplex av näringsämnen, bland annat proteiner (både nötfett och kolhydrater), mättade fetter (MFF), mineraler, Mad vitaminer, fibrer och sockrar.
Fyndigheter och näringsämnena
Viktiga ämnen är protein (muskelmassa, muskelfibertillväxt) som kan hittas i fisk-och skaldjursprodukter såsom köttfärsskorv. Kolhydrater bidrar till energiproduktion via snabbt upptag och glykogenlagring i levern.
Mätta fettsyror (MFF), t.ex. palmitinsyra, är viktiga för kroppens reglering av energiupptaget samt fysisk prestationsförmåga. Mineralämnen såsom järn och mangan innehålles i köttprodukter exempelvis hönskött.
Vitaminer har en roll vid utveckling och upprätthållande av kroppens organiska funktion, men är ej lika viktigt för grundförsörjning. Fiber bidrar till god matsmältning samt att förlängd ätsätt kan sänka kolesterolnivåer.
Kosthåll och näringstypologi
Maten grupperas vanligtvis in i tre huvudsakliga kategorier baserat på näringsämnen. Kategorierna är: proteinkällor, kolhydrathastigheter (t.ex. sockerhaltiga livsmedel) samt mätta fetthaltprodukter.
Kosthåll kan också delas upp i en antal mer specifika områden såsom; vegansk mat, halvhalväkologisk köttproduktion med högre halt av protein och fiber. Etniska kosten är ytterligare ett intressant ämne då denna inbegriper traditionell örtmat.
Exempel på typprodukter
Typprodukt 1: Typexempel Grönblad med grönsakerna exklusive potatis, rotfrukt och ärtor. Gröna bladväxter som spenat, rödkål och strånebringar förefinnas också.
Typprodukt 2: Typexempel Husmat baserad på fisktillverkning medan proteininnehållet är tillräckligt högt för att täcka behovet av energiupptaget. Maträttarna består normalt också av vittlager från t.ex. grönsakerna som används.
Typprodukt 3: Typexempel Kosthåll med betydande fettkoncentration är olivja (kallas ibland för «vilda gifter»), mättade smöror, och äggprodukter.
Tillämpningar, fördelar samt begräsning
Den livsmedelsforskarens huvudsakliga intresse handlar om att skapa kosthåll med goda balanser av olika näringsämnen. Dessa grupperas i vissa fall inuti tre kategorier baserade på deras uppskattningar.
Med denna analys har vi också insikterna av korsammets grundförsörjning (energin) och proteinens tillverkningsproceser som gör det möjligt att bygga upp en matplan. När man t.ex. skapar fettstanna i form av olivolja eller mjölksyra utvecklar de även ett bra proteinhalt samt kolhydratbalans.
Tillämpning 1: Fisktillverkning Exempel Fångfiske är en vanlig metod att få fisk. Man kan också använda t.ex. vattendrag såsom eld och is i isflaket vid transport av fartyg, krigsvapen etc.
Tillämpning 2: Jordbruk Jordbruksindustrin bidrar med produkter inom denna typ som har en god balans mellan näringsämnen.
Exempel Den klassiska jordbruksenheten är mjölkkvinnor (exemplet på ett levande exempel på gröna blad, rödbetor och grönsaker). Begränsning Om man inte tillgår följaktiga berörda metodik riskerar kroppen att erhålla obalans av näring.
Kontext: Fruktsamhet för frukt och grönt är också ett exempel på kosthåll med god balans mellan alla grunderna i den inbäddade vattenföreningens uppträdesområden.
Begränningar:
Kosthållets begränsningar har en avgörande betydelse vid utformningen av kosten.
En klassificering är att delvis beroende på kosttyperna inbegriper produkter med god balans mellan kvarställande kolhydratnivåer, sockerbegräsning och fetthalt.